The moment when, 50 years ago, Neil Armstrong planted his foot on the surface of the Moon inspired awe, pride and wonder around the world. This newspaper argued that âman, from this day on, can go wheresoever in the universe his mind wills and his ingenuity contrivesâŠto the planets, sooner rather than later, man is now certain to go.â But no. The Moon landing was an aberration, a goal achieved not as an end in itself but as a means of signalling Americaâs extraordinary capabilities. That point, once made, required no remaking. Only 571 people have been into orbit; and since 1972 no one has ventured much farther into space than Des Moines is from Chicago.
The next 50 years will look very different. Falling costs, new technologies, Chinese and Indian ambitions, and a new generation of entrepreneurs promise a bold era of space development. It will almost certainly involve tourism for the rich and better communications networks for all; in the long run it might involve mineral exploitation and even mass transportation. Space will become ever more like an extension of Earthâan arena for firms and private individuals, not just governments. But for this promise to be fulfilled the world needs to create a system of laws to govern the heavensâboth in peacetime and, should it come to that, in war.
The development of space thus far has been focused on facilitating activity down belowâmainly satellite communications for broadcasting and navigation. Now two things are changing. First, geopolitics is stoking a new push to send humans beyond the shallows of low-Earth orbit. China plans to land people on the Moon by 2035. President Donald Trumpâs administration wants Americans to be back there by 2024. Falling costs make this showing off more affordable than before. Apollo cost hundreds of billions of dollars (in todayâs money). Now tens of billions are the ticket price.
[ ⊠]
It is a mistake to promote space as a romanticised Wild West, an anarchic frontier where humanity can throw off its fetters and rediscover its destiny. For space to fulfil its promise governance is required. At a time when the world cannot agree on rules for the terrestrial trade of steel bars and soybeans that may seem like a big ask. But without it the potential of all that lies beyond Earth will at best wait another 50 years to be fulfilled. At worst space could add to Earthâs problems. | Winning entries could not be determined in this language pair.There were 5 entries submitted in this pair during the submission phase. Not enough votes were submitted by peers for a winning entry to be determined.
Competition in this pair is now closed. |
Den gĂ„ngen dĂ„ Neil Armstrong för femtio Ă„r sedan satte ned sin fot pĂ„ mĂ„nens yta vĂ€ckte han mĂ€nniskors vördnad, stolthet och förundran i hela vĂ€rlden. Tidningen hĂ€vdade att âmĂ€nniskan Ă€r frĂ„n och med idag kapabel att resa vart han vill i universum, han kan resa dit hans tankar och hans pĂ„hittighet för honom, till de planeter, som mĂ€nniskan snarare förr Ă€n senare helt klart kommer att ta honom.â Men nej, mĂ„nlandningen var en villfarelse, ett mĂ„l som man inte uppnĂ„r som ett mĂ„l i sig sjĂ€lvt utan som ett sĂ€tt att signalera att Amerika Ă€r i stĂ„nd att klara av nĂ„got utöver det vanliga. Den poĂ€ngen behövde inte formuleras om nĂ€r den vĂ€l hade yttrats. Det Ă€r endast 571 mĂ€nniskor som har varit i jordens omloppsbana, och sedan 1972 har ingen försökt sig pĂ„ att komma mycket lĂ€ngre in i rymden Ă€n strĂ€ckan Des Moines till Chicago. NĂ€sta halvsekel kommer att bli helt annorlunda med fallande kostnader och ny teknik. Halvseklet kommer att prĂ€glas av kinesiska och indiska ambitioner, och en ny generation entreprenörer som utlovar en djĂ€rv epok med utveckling i rymden. NĂ€sta femtio Ă„r kommer nĂ€stan sĂ„ sĂ€kert som amen i kyrkan inbegripa turism för de vĂ€lbĂ€rgade och Ă€ven bĂ€ttre kommunikationsnĂ€tverk för gemene man. PĂ„ lĂ„ng sikt kan det komma att innebĂ€ra exploatering av mineraler och Ă€ven masstransportering. Rymden kommer mer och mer att likna en utvidgning av jorden â en arena för företag och privatpersoner, inte bara myndigheter. Men för att detta löfte ska kunna infrias behöver vĂ€rlden skapa ett system med lagar som styr rymden, sĂ„vĂ€l i tider av fred som i tider av krig, om hĂ€ndelseutvecklingen gĂ„r sĂ„ lĂ„ngt. SĂ„ lĂ„ngt har utvecklingen av rymden fokuserat pĂ„ att underlĂ€tta aktiviteter pĂ„ jorden, i huvudsak satellitkommunikationer för radio- och TV-utsĂ€ndningar och navigering. Nu börjar saker och ting att förĂ€ndras pĂ„ tvĂ„ omrĂ„den: För det första gĂ„r geopolitiken i brĂ€schen för att skicka mĂ€nniskan bortom grundlagret av jordens lĂ„ga omloppsbana. Kina planerar att landsĂ€tta mĂ€nniskor pĂ„ mĂ„nen 2035. President Donald Trumps administration vill ha amerikaner tillbaka pĂ„ mĂ„nen 2024. Fallande kostnader gör det mer överkomligt ekonomiskt att visa sig pĂ„ styva linan. Apollo kostade hundratals miljarder dollar (i dagens valuta). I dag kostar biljetten tiotals miljarder dollar. [ ⊠] Det Ă€r ett misstag att upphöja rymden som ett slags romantiserat vilda vĂ€stern, ett anarkistiskt grĂ€nsomrĂ„de, i vilket mĂ€nskligheten kan kasta av sig sina bojor och Ă„terupptĂ€cka sitt öde. HerravĂ€lde krĂ€vs för att uppfylla löftet. I en tid dĂ„ vĂ€rlden inte kan enas om regler för handeln pĂ„ jorden avseende stĂ„ltackor och sojabönor ter sig detta som ett oöverstigligt hinder. Emellertid kommer potentialen av vad vi kan förvĂ€nta oss ligga bortom vĂ„r jord. I bĂ€sta fall kan vi behöva vĂ€nta ytterligare femtio Ă„r pĂ„ att vĂ„ra drömmar ska realiseras. Ett skrĂ€ckscenario Ă€r att rymden kan bli ytterligare ett problem för vĂ„r jord. | Entry #27206 — Discuss 0 — Variant: Not specifiednone
Voting points | 1st | 2nd | 3rd |
---|
12 | 2 x4 | 2 x2 | 0 |
- 1 user entered 4 "like" tags
- 1 user entered 5 "dislike" tags
till de planeter, som mÀnniskan snarare förr Àn senare helt klart kommer att ta honom | Spelling meningsbyggnad. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
Emellertid kommer potentialen av vad vi kan förvÀnta oss ligga bortom vÄr jord | Spelling Konstig mening. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
|
Ăgonblicket nĂ€r Neil Armstrong för 50 Ă„r sedan satte ner foten pĂ„ mĂ„nens yta vĂ€ckte respekt, stolthet och förundran över hela vĂ€rlden. HĂ€r i tidningen pĂ„stod vi att âfrĂ„n den hĂ€r dagen kan mĂ€nniskan nĂ„ varthelst viljan och uppfinningsrikedomen vill komma ⊠till planeterna snarare förr Ă€n senare, kan mĂ€nniskan sĂ€kert ta sig.â Men sĂ„ blev det inte. MĂ„nlandningen var ett undantag, ett mĂ„l som inte uppnĂ„ddes för att det var ett mĂ„l i sig, utan för att det var ett sĂ€tt att visa upp Amerikas enastĂ„ende förmĂ„ga. NĂ€r det mĂ„let vĂ€l var uppnĂ„tt behövde inget mer göras. Bara 571 personer har befunnit sig i satellitbana runt jorden och alltsedan 1972 har ingen förmĂ„tt nĂ„ lĂ€ngre ut i rymden Ă€n avstĂ„ndet frĂ„n Des Moines till Chicago. De följande 50 Ă„ren kommer att se helt annorlunda ut. Sjunkande kostnader, nya tekniker, kinesiska och indiska ambitioner och en ny generation entreprenörer, allt detta vittnar om en djĂ€rv era inom rymdtekniken. Högst troligt kommer den att omfatta rymdturism för de vĂ€lbestĂ€llda och bĂ€ttre kommunikationsnĂ€t för alla. PĂ„ lĂ€ngre sikt kan det innebĂ€ra mineralutvinning och till och med masstransporter. Rymden kommer allt mer att likna en utvidgning av jorden â en ny arena öppnas för företag och enskilda individer, inte bara för regeringar. Men om detta scenario ska bli verklighet behöver mĂ€nskligheten skapa ett system av lagar som styr över skyarna â sĂ„vĂ€l i fredstid som i vĂ€rsta fall i krig. Hittills har utvecklingen av rymdtekniken inriktats pĂ„ att underlĂ€tta verksamheter nere pĂ„ jorden â i huvudsak satellitkommunikation för utsĂ€ndning och navigering. TvĂ„ faktorer hĂ„ller nu pĂ„ att Ă€ndras. För det första strĂ€var geopolitiken efter att sĂ€nda mĂ€nniskor lĂ€ngre bort Ă€n en omloppsbana runt jorden. Kina siktar pĂ„ att landsĂ€tta mĂ€nniskor pĂ„ mĂ„nen till Ă„r 2035. President Donald Trump och hans regering vill att amerikaner ska vara tillbaka pĂ„ mĂ„nen till 2024. Dessa styrkedemonstrationer blir mer överkomliga tack vare lĂ€gre kostnader Ă€n tidigare. I dagens penningvĂ€rde kostade Apollo hundratals miljarder dollar (i dagens penningvĂ€rde). Ny Ă€r biljettaxan i stĂ€llet tiotals miljarder. [ ⊠] Det vore ett misstag att framstĂ€lla rymden som den nya vilda vĂ€stern, ett laglöst grĂ€nsland, dĂ€r mĂ€nniskorna kan frigöra sig och Ă„terfinna lyckan. Makten behöver styras upp för att rymdens möjligheter ska kunna utnyttjas, och det Ă€r mycket begĂ€rt i en tid dĂ€r vĂ€rlden inte kan enas om handelsreglerna för stĂ„l eller sojabönor. Men dĂ€rförutan kommer nyttjandet av möjligheterna utanför jorden att dröja Ă„tminstone ytterligare 50 Ă„r. I vĂ€rsta fall kommer rymden att förvĂ€rra problemen pĂ„ jorden. | Entry #27421 — Discuss 0 — Variant: Rikssvenskarikssve
Voting points | 1st | 2nd | 3rd |
---|
10 | 2 x4 | 1 x2 | 0 |
- 1 user entered 1 "like" tag
- 1 user agreed with "likes" (1 total agree)
+1 Ăgonblicket nĂ€r Neil Armstrong för 50 Ă„r sedan satte ner foten pĂ„ mĂ„nens yta vĂ€ckte respekt, stolthet och förundran över hela vĂ€rlden | Flows well Flows well | Joshua Pachner | |
- 1 user entered 9 "dislike" tags
till planeterna snarare förr Àn senare, kan mÀnniskan sÀkert ta sig | Other Does not read fluent | Joshua Pachner No agrees/disagrees | |
djÀrv | Spelling not "djÀrv" but rather "dristig" | Joshua Pachner No agrees/disagrees | |
en ny arena öppnas för företag och enskilda individer, inte bara för regeringar. | Other Not fluent | Joshua Pachner No agrees/disagrees | |
Makten | Mistranslations herravÀldet.... | Joshua Pachner No agrees/disagrees | |
styras upp för att rymdens möjligheter ska kunna utnyttjas | Other awkward word order | Joshua Pachner No agrees/disagrees | |
|
Det ögonblick för 50 Ă„r sedan dĂ„ Neil Armstrong satte sin fot pĂ„ mĂ„nens yta fyllde vĂ€rlden med förundran, stolthet och hĂ€pnad. Denna tidning menade att âmĂ€nniskan frĂ„n och med idag kan ta sig var helst hon önskar i universum, och i sin uppfinningsrikedom var helst hon föresĂ€tter sig⊠att inom en snar framtid ha nĂ„tt andra planeter, Ă€r numer en förvissning hos mĂ€nniskan.â Men nej. MĂ„nlandningen var ett undantag. Inte ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l, utan ett sĂ€tt för Amerika att visa upp sin oövertrĂ€ffade kapacitet. Och det rĂ€ckte med att poĂ€ngtera denna en enda gĂ„ng. Endast 571 personer har vistats i omloppsbanan, och sedan 1972 har ingen vĂ„gat sig mycket lĂ€ngre ut i rymden Ă€n det avstĂ„nd som skiljer Des Moines frĂ„n Chicago. De nĂ€stkommande 50 Ă„ren kommer att se mycket annorlunda ut. Minskande kostnader, ny teknologi, kinesiska och indiska ambitioner, samt en ny generation entreprenörer förebĂ„dar en dristig rymdutvecklingsepok. Denna kommer med största sannolikhet inbegripa turism för vĂ€lbĂ€rgade, och bĂ€ttre kommunikationsnĂ€tverk för alla. I lĂ„nga loppet kan den komma att medföra exploatering av mineraler och rentav masstransporter. Rymden kommer alltmer övergĂ„ till att vara som en förlĂ€ngning av Jorden â en arena för företag och enskilda individer, inte bara för regeringar. Men för att detta löfte ska kunna infrias mĂ„ste vĂ€rlden utforma ett regelverk för hur himlavalvet ska regeras â bĂ„de i fredstid och, mĂ„hĂ€nda, i krig. Rymdutvecklingen har sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt fokuserat pĂ„ att underlĂ€tta aktiviteterna hĂ€r nere â frĂ€mst satellitkommunikationer för sĂ€ndning och navigering. Nu hĂ„ller tvĂ„ saker pĂ„ att förĂ€ndras. Först det första trycker geopolitiken pĂ„ för nya framstötar vad gĂ€ller att skicka mĂ€nniskor förbi den lĂ„ga omloppsbanan runt Jorden. Kina planerar för att landa mĂ€nniskor pĂ„ MĂ„nen till 2035. President Donald Trumps administration vill att amerikanerna ska ha Ă„tervĂ€nt dit 2024. Minskande kostnader gör detta poserande lĂ€ttare att unna sig Ă€n tidigare. Apollo kostade hundratals miljarder dollar (i dagens valuta). Nu ligger biljettpriset pĂ„ tiotals miljarder. [ ⊠] Det Ă€r ett misstag att marknadsföra rymden som ett romantiserat vilda vĂ€stern, ett anarkiskt grĂ€nsomrĂ„de dĂ€r mĂ€nskligheten kan bryta sina bojor och Ă„terfinna det hon var Ă€mnad att göra. För att rymdens löften ska kunna infrias krĂ€vs styrning. FörvĂ€ntningar pĂ„ en sĂ„dan kan, vid en tidpunkt dĂ€r vĂ€rlden inte kan enas kring regler för den vĂ€rldsliga handeln med stĂ„lbalkar och sojabönor, verka orealistiska. Utan denna skulle dock potentialen hos allt ligger bortom Jorden i bĂ€sta fall fĂ„ vĂ€nta ytterligare 50 Ă„r pĂ„ att fullbordas. I vĂ€rsta fall skulle rymden bidra till Jordens problem. | Entry #28150 — Discuss 0 — Variant: Not specifiednone
Voting points | 1st | 2nd | 3rd |
---|
6 | 1 x4 | 0 | 2 x1 |
- 1 user entered 2 "like" tags
- 1 user entered 12 "dislike" tags
Àr numer en förvissning hos mÀnniskan | Spelling Konstlat sprÄkbruk | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
oövertrÀffade kapacitet | Spelling Ja, men snarare förmÄga. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
dristig | Spelling En epok kan inte vara dristig, dÀremot en mÀnniska. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
poserande lÀttare att unna sig | Spelling poserande > snarare denna demonstration; unna sig > snarare kosta pÄ sig. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
verka orealistiska | Spelling Placeras hellre före inskjuten sats. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
|
Ăgonblicket dĂ„ Neil Armstrong klev ned pĂ„ mĂ„nytan intrĂ€ffade för 50 Ă„r sedan och ingav vĂ€rlden en kĂ€nsla av vördnad, stolthet och förundran. Den hĂ€r tidningen hĂ€vdade följande: âFrĂ„n och med i dag kan mĂ€nniskor resa till alla platser i universum som de kan önska sig och ha uppfattningsförmĂ„ga om! Det Ă€r nu alldeles sĂ€kert att mĂ€nniskor fortare Ă€n kvickt kommer att resa till planeterna.â Men ack nej. MĂ„nlandningen var ett undantag och ett uppnĂ„tt mĂ„l, inte ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l, utan ett sĂ€tt att framhĂ€va vilken extraordinĂ€r kapacitet Amerika besitter. Den poĂ€ngen behövde inte upprepas efter att den kammats hem. Endast 571 personer har befunnit sig i omloppsbana och sedan 1972 har ingen heller fĂ€rdats i rymden nĂ„gon lĂ€ngre strĂ€cka Ă€n den mellan Des Moines och Chicago. NĂ€stkommande 50 Ă„r kommer att se helt annorlunda ut. Minskande kostnader, nya teknologier, Kinas och Indiens ambitioner och en ny generation entreprenörer ingjuter hopp om en dristig tidsepok inom rymdutvecklingen. Den kommer med största sannolikhet att inkludera turism för de rika och bĂ€ttre kommunikationsnĂ€tverk för alla. PĂ„ lĂ„ng sikt kan den inbegripa mineralutvinning och till och med masstransporter. I framtiden kommer rymden för alltid att bli mer som en förlĂ€ngd del av jorden â en estrad för företag och privatpersoner och inte bara för regeringar. Dock finns ett aber i frĂ„ga om att uppfylla förvĂ€ntningarna. VĂ€rlden behöver skapa en uppsĂ€ttning lagar som styr över himlavalvet â bĂ„de i fredstid och, om sĂ„ blir fallet, Ă€ven vid ofred. Utvecklingen inom rymdomrĂ„det har Ă€n sĂ„ lĂ€nge haft fokus pĂ„ att underlĂ€tta aktiviteter som sker under dess sfĂ€r â huvudsakligen den kommunikation som satellitsĂ€ndning och satellitnavigering innebĂ€r. TvĂ„ saker hĂ„ller pĂ„ att förĂ€ndras. Till att börja med finns det inom geopolitiken en ny glöd för att nytĂ€nda föresatsen att skicka mĂ€nniskor lĂ€ngre bort Ă€n den ytliga lĂ„ga banan runt jorden. Kina har planer pĂ„ bemannade mĂ„nlandningar 2035. President Donald Trumps förvaltning vill se amerikaner tillbaka pĂ„ plats 2024. Minskande kostnader gör en sĂ„dan uppvisning mer ekonomiskt genomförbar Ă€n tidigare. Kostnaden för Apollo uppgick till hundratals miljarder dollar (i nutida penningvĂ€rde). Nutidens prislapp ligger pĂ„ tiotals miljarder. [ ⊠] Det Ă€r ett misstag att framstĂ€lla rymden som ett romantiserat vilda vĂ€stern, ett anarkistiskt grĂ€nsland dĂ€r mĂ€nskligheten kan slĂ„ sig fri frĂ„n sina bojor och Ă„terupptĂ€cka sin levnad. För att rymden ska kunna uppfylla de förvĂ€ntningar den ger upphov till krĂ€vs regim. I en tid dĂ„ vĂ€rlden inte kan komma överens om reglerna för hur den jordiska handeln med stĂ„lbalkar och sojabönor ska hanteras kan det tyckas vara att begĂ€ra mycket. LikvĂ€l kan utsikterna för allt som finns bortom jorden, i avsaknad av detta, i bĂ€sta fall bli till verklighet om 50 Ă„r. I sĂ€msta fall lĂ€gger rymden sten pĂ„ börda för problemen pĂ„ jorden. | Entry #27773 — Discuss 0 — Variant: Not specifiednone
Voting points | 1st | 2nd | 3rd |
---|
4 | 1 x4 | 0 | 0 |
- 1 user entered 2 "like" tags
- 1 user entered 9 "dislike" tags
nÄgon lÀngre strÀcka Àn den mellan | Spelling lÀngre ut i rymden Àn avstÄndet mellan ... | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
dristig | Spelling En epok kan inte vara dristig, det kan en mÀnniska. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
|
Det dĂ€r ögonblicket för 50 Ă„r sedan nĂ€r Neil Armstrong satte ner foten pĂ„ mĂ„nens yta Ă€r ett mycket inspirerande och stolt och beundrat ögonblick vĂ€rlden över. Denna tidning pĂ„stĂ„r att: "mĂ€nniskan frĂ„n denna dag kan ta sig vart som helst i universum om hon vill och om uppfinningsförmĂ„gan driver henne... till alla planeter förr eller senare, kommer mĂ€nniskan sĂ€kerligen ta sig". Men nej, mĂ„nlandningen var en villfarelse, ett mĂ„l som uppnĂ„ddes men inte som ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l utan för att signalera att USA har extraordinĂ€r kapacitet. Vid denna tidpunkt behövde man inte göra mer Ă€n sĂ„. Endast 571 personer har befunnit sig i jordens omloppsbana och sedan 1972 har ingen vĂ„gat sig mycket lĂ€ngre bort i rymden Ă€n sĂ„ lĂ„ngt som Des Moines ligger ifrĂ„n Chicago. De kommande 50 Ă„ren kommer att se mycket annorlunda ut. LĂ€gre kostnader, ny teknik, Kinas och Indiens ambitioner och en ny generation av entreprenörer lovar ett djĂ€rvt Ă„rhundrade för rymdutvecklingen. Detta kommer sĂ€kerligen att innebĂ€ra turism för de rika och bĂ€ttre kommunicerand nĂ€tverk för alla; i det lĂ„nga loppet kanske det ocksĂ„ involvererar utvinning av mineraler och till och med masstransporter. Rymden kommer att bli som en förlĂ€ngning av jorden - en arena för företag och privapersoner, inte bara regeringarna. Men för att kunna uppfylla detta löfte behöver vi först skapa ett system av lagar som styr himlarna - bĂ„de i fredstid och om det skulle bli krig. Utvecklingen av rymden har hittills varit fokuserad pĂ„ att underlĂ€tta för oss hĂ€r nereâhuvudsakligen satellitkommunikation för att sĂ€nda radioutsĂ€ndingar och att navigera. Nu förĂ€ndras dessa tvĂ„ ting. Först och frĂ€mst stĂ€ller det till det med geopolitiken som pushar oss att skicka ivĂ€g mĂ€nniskor utanför jordens omloppsbana. Kina planerar att landa mĂ€nniskor pĂ„ mĂ„nen till 2035. President Donald Trumps administration vill att amerikanarna ska vara tillbaka pĂ„ mĂ„nen till 2024. Fallande kostnader gör detta mer tillgĂ€ngligt Ă€n tidigare. Apollo kostade hundratals biljoner dollar (i dagens penningvĂ€rde). Nu kostar biljetterna 10 biljoner. [ ⊠] Det Ă€r fel att framstĂ€lla rymden som en romantiserad Vilda VĂ€stern, en anarkistisk front dĂ€r mĂ€nskligheten kan kasta av sig sina bojor och Ă„terupptĂ€cka sitt öde. Men för att kunna uppfylla sitt löfte krĂ€vs det att man tar ledningen. I en tid nĂ€r vĂ€rlden inte kan enas om reglerna för handel över grĂ€nserna för stĂ„lbarriĂ€rer och sojabönor kan detta tyckas vara för mycket begĂ€rt. Men utan det ligger potentialen i allt detta bortom jorden mĂ„ste vi i bĂ€sta fall vĂ€nta i ytterligare 50 Ă„r innan detta kan gĂ„ i uppfyllelse. I vĂ€rsta fall kommer rymden att utgöra nĂ€sta problem pĂ„ jorden. | Entry #27337 — Discuss 0 — Variant: Rikssvenskarikssve
Voting points | 1st | 2nd | 3rd |
---|
1 | 0 | 0 | 1 x1 |
- 1 user entered 2 "like" tags
Vid denna tidpunkt behövde man inte göra mer Àn sÄ | Flows well Ja. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
- 2 users entered 16 "dislike" tags
dessa tvÄ | Spelling Inte dessa tvÄ ting utan tvÄ (andra) faktorer | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
sitt löfte | Spelling vens löfte och vem ska ta ledningen? Inkongruent. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
barriÀrer | Spelling bar Àr inte barriÀr. Jag tror man menar enbart stÄl. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
en utan det ligger potentialen i allt detta bortom jorden | Spelling Obegriplig mening. | Per-Erik Nordström No agrees/disagrees | |
|